Jag vill bli bättre på att sy, och därför gjorde jag en tittut-kanin efter en beskrivning från Kalikå. I deras butiker i Stockholm säljer de inte enbart beskrivningarna, men även kompleta materialsatser. Och det är speciellt bra eftersom de har sådana fina velourtyger att det skulle vara synd att skaffa bara en stor bit i stället för flera mindre..... Jag tyckte att färgerna i min materialsats var härliga, men aldrig mera ska jag göra ett huvud med prickigt tyg. Hur man än broderar ansiktet, sitter de i vägen! Till slut var jag ganska nöjd i alla fall. Barnen var ännu nöjdare! Kaninen får bo hos mina barns dagmamma. Jag ska leta efter material, så att jag kan göra en till.
Velour är förresten väldigt enkelt att sy. Alla stygn göms av själva tyget. Det är bara tygriktningen som kan krångla till det. I tygriktningen är velour mindre töjbar än i bredden. När man ska göra en (hand)docka följer dockans längd tygriktningen.
Nu blir det dags att hitta på egna mönster! Det är faktiskt väldigt roligt när barn hittar på sina egna mönster också. Jeppe sydde en fin fisk när hon bara var fem eller sex år.
.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar